Anders Johansson

litterär metafysik

Göra ont

Spindelkonungens pyramid 

Adorno, Deleuze och litteraturens möjligheter

Avhandling i litteraturvetenskap

Fallet Samir

Anders Johansson är utan tvekan Sveriges kändaste hårdrockstrummis. Förmodligen lika känd för sitt trumspel som för sina upptåg och galenskaper. Här berättar han allt och lite till om Yngwie, Hammerfall, barndomen och en massa annat - materialet är nästan outtömligt. Han har rest världen över, spelat för 100 000-tals fans och varit med om saker vi knappt kan tänka oss. Fram tills nu. Anders är son till jazzlegenden och pianisten Jan Johansson (Jazz på svenska, Pippi Långstrump mm.) och bror till keyboardisten Jens Johansson (Yngwie, Dio, Stratovarius, Rainbow m.fl.). Pappa Jan omkom i en bilolycka när Anders var 6 år gammal och bröderna växte upp med sin mamma Else. Barndomen var hård och har satt sina spår. Inte minst är bristen på impulskontroll genomgående i Anders liv.

Trumslagarpojken

Gräddapans år är en berättelse i sex nästan fristående delar om det händelserika året som Linnea börjar skolan. Under året ger hon sig ut på jakt efter såväl en gräddapa som klurigt gömda påskägg. På vägen får hon lära sig vad apotek betyder, vad zeppelinare är och mycket mer. Hon får flera nya kompisar, men även kunskap om hur man känner igen om någon fått diabetes och om mammor verkligen kan baka kanelbullar. Kort sagt är boken en blandning av både humor och allvar kombinerat med en hel del matlagning och nu även med tillhörande recept. Missa inte heller bonusberättelsen Håll truten! Lämplig för alla från fem år och uppåt.

En berättelse i sex delar om Linnea och gräddapan

Gräddapans år

Centre for Baltic studies (Stockholm)

The Baltic States as New Entities in the International Economy, 1918-1940 : Symposium Organized by the Centre for Baltic Studies, Stockholm University, 15-17 October 1992

Emancipation and Interdependence

Thomas Henry

Marina Santic

Anders Sjöstedt

Jiri Stulik

Max Maurin

Joseph Wayne Conlan

Tularemia is a severe anthropozoonosis caused by Francisella tularensis. The genus Francisella contains five species: F. tularensis, F. philomiragia, F. hispaniensis, F. noatunensis and F. novicida. First described in 1911 in Tulare County, California, it has since been reported worldwide, capable of infecting more than 250 vertebrates and invertebrate species. Although it causes disease in various animal species, no animal has been identified as a main reservoir of this pathogen. Humans acquire infection by several routes, including direct contact with infected animals, ingestion of water or food contaminated by infected animals, exposure to infected arthropod vectors or by inhalation of infective aerosols resulting in pneumonic, oropharyngeal, glandular, ulceroglandular or oculoglandular tularemia. The clinical presentation of human tularemia depends on route of the infection, the causative Francisella strain, and the immune response of the host. A live attenuated vaccine (LVS) has been available for more than 50 years, however, unlikely to become licensed in the future due to a lack of understanding of the genetic basis for its attenuation. Due to the ease of its dissemination, its multiple routes of infection, its low dose of infection, severe morbidity, and high rate of mortality, F. tularensis subsp. tularensis has been classified as a category A bioterrorism agent by the CDC. Many virulence factors of F. tularensis have been discovered and investigated, but more in-depth host pathogen interaction analyses are needed to define mechanisms of pathogenicity and virulence of this unique pathogen.

Tularemia: Epidemiology, Ecology, Genomics, Immunity and Pathogenesis

Anders Johansson

About

Books

Join the club