Anna Tellgren

Anna-Karin Palm

George Woodman

Cet ouvrage propose une plongée dans l'ensemble de l'oeuvre de cette photographe précoce et intense dont les photographies sont des énigmes visuelles poétiques et étranges qui, malgré la brièveté de sa production, n'a cessé d'influencer la création contemporaine. "Elle a 22 ans, elle a pleinement conscience du désordre qui l'anime ; elle cherche sa place, presque goulûment, en utilisant quasi exclusivement son corps dans ses images, ainsi je suis toujours à portée de main, explique-t-elle, quand l'urgence de la représentation se manifeste. La décrépitude des intérieurs, les miroirs qui permettent de voir la face cachée des choses, les coins et recoins constituent le cadre de ces performances où un corps évolue, fantomatique et drôle, pour celle qui affirme ainsi des liens plus qu'intimes avec l'appareil photo. Serait-elle un ange ? La question la taraude. Elle y revient régulièrement : une créature invisible, en apesanteur, sans problèmes ni avec l'espace, ni avec le langage, c'est peut-être une solution. Ce jeune prodige encore adolescent, libre, pure incarnation du génie de l'ange un peu démoniaque, met en oeuvre d'éphémères actions photographiques, à la limite du visible parfois". Extrait de l'introduction d'Agnès Sire.

Devenir un ange

Francesca Woodman

roman

Faunen

"Anna-Karin Palms bok om sin mamma är en varm och samtidigt skarp bok som går in i dessa motstridiga känslor med öppna ögon." Aftonbladet "Du säger: 'Vad heter din mor nu igen?' Jag svarar: 'Det är ju du. Du är min mor.'” I ”Jag skriver över ditt ansikte” följer Anna-Karin Palm sin mors gradvisa försvinnande in i alzheimers sjukdom, och försöker förstå mammans livshistoria och hur den påverkat henne själv och familjen. Det blir en berättelse om klassresa och livshunger, om familjehemligheter och en komplicerad mor-dotter-relation, som till slut kan landa i ett slags försoning. Anna-Karin Palm reflekterar över minne, skrivande och hur ett livs berättelse formas. ”Jag skriver över ditt ansikte” är en stark och berörande skildring av ett kvinnoöde, men också av en familj som förändras i dödens närhet.

Jag skriver över ditt ansikte

”Det händer att jag drömmer om min hemstad om nätterna, om ett visst blåsigt förortstorg eller ett särskilt pilträd som lutar sig ut över en flik av vatten. Och när jag vaknar vet jag aldrig om det som värker är längtan dit eller längtan bort, ännu längre bort." "Man ska skriva om det man vet, men redan har glömt…", tänker berättaren i Snöängel, som lever i frivillig exil i en fransk by. Landsflykten inger henne på samma gång känslan av befriande lösryckthet och hjälplöst främlingskap, och hon börjar söka efter den livstråd som är hennes egna. Det förflutna tränger sig på, platsen hon lämnat, människor, minnen och fantasier hjälplöst intrasslade i varandra. Men ur detta växer en magisk och spännande roman, en skimrande stockholmsskildring där läsaren leds tillbaka till en tid som var alldeles nyss och ändå tycks så länge sedan, ruvande på mörker och hemligheter. Den unga föräldralösa Hedvig rör sig genom staden, gåtfull och självklar. Berättelsen följer henne i spåren när hon sammanstrålar med vänner och okända – grannarna Henning och Elsa som beskyddande vakar över henne, konstnären Gabriel som omedelbart blir förälskad, väninnan Aisha vars lillebror tycker att hon är en prinsessa, historikern Axel som i hennes närhet råkar ut för egendomliga tidsförflyttningar, Jenny och Gustav från Café Opera som vill använda henne för egna nöjen. Samt den förtvivlade systern Lovisa, vars bortsprungna hund Hedvig nu letar efter. Försöker schäfern Billy visa något genom sina uppdykanden på olika platser? Finns det ett mönster i det som sker, den där underliga vintern i Stockholm 1985–86… Omslagsformgivare: Lotta Kühlhorn

Snöängel

Die Geschichte eines Familiengeheimnisses, das sich durch die Generationen zieht – und eine stimmungsvolle Reise in die Gefühlswelten zweier Frauen. Maria, eine junge Architektin aus Stockholm, macht sich auf die Suche nach ihrem Vater, der die Familie vor langen Jahren verließ; Laura, die fast hundert Jahre früher an einem abgeschiedenen Ort in England als Tochter eines Landschaftsmalers aufwächst, sucht sich dem übermächtigen Einfluß ihres Vaters zunächst ohne Erfolg zu entziehen ... Jede der beiden Frauen besitzt ihre eigene Aura, und hat ihre eigenen Konflikte zu bewältigen, muß um ihre Selbstbehauptung kämpfen – und um das Selbstverständnis als Künstlerin. Und wie sich eines Tages zeigen wird, sind Marias und Lauras Geschichte auf geheimnisvolle Weise ineinander verwoben ... (Dieser Text bezieht sich auf eine frühere Ausgabe.)

Roman

Die Töchter des Malers

En dag i vårt samtida Stockholm får Maria och hennes bror en målning sig tillsänd av en okänd kvinna i England. Målningen är utförd av deras far som försvann när de var barn. De reser med bil till södra England och får snart upp ett spår efter fadern.Nästan hundra år tidigare växer Laura upp på den engelska landsbygden tillsammans med sin syster och sin far konstnären. Laura delar kynne och konstintresse med fadern, står alltid på hans sida och lever under en stor del av sin ungdom för hans gärning. Men när hon en dag står ensam bryter hennes obändiga strävan efter självständighet fram. Anna-Karin Palm berättar växelvis om Laura och Maria, om deras uppgörelse med sig själva och med de tabun som rests åt dem i generationer. Hon gestaltar deras konflikter på vägen till en kvinnlig identitet och låter på ett oväntat sätt deras öden korsas. Med en flödande, detaljskarp prosa, mättad av färger och ljus, formar sig hennes roman till en spännande gåta och till en medryckande skildring av landskapet, det tuktade engelska kulturlandskapet och det mindre idylliska i människan själv. Omslagsformgivare: Birgitta Emilsson

Målarens döttrar

Det börjar med Kattis, sjutton år och till sin egen förskräckelse fortfarande oskuld. Hon njuter av sin lust, men har svårt att känna igen den kropp killarna tänder på som sin egen. Det slutar med Agnes, som har ett försiktigt men ljuvligt samlag med sin man på morgonen till hans nittioårsdag, kanske det sista någonsin. Mellan dessa två noveller finns åtta till; tio scener ur kvinnors liv.Efter sina två senaste romaner Herrgården och Snöängel återvänder Anna-Karin Palm här till novellformatet. Men Jaktlycka skulle också kunna läsas som en sönderslagen roman, eller som tio variationer över ett tema. Med sina nedslag i olika åldrar och livssituationer bildar den en fresk över kvinnliga erfarenheter. Det handlar om kroppen, om den egna lusten och om hur svårt det är att inte låta sig definieras av den manliga blicken och de dolda ordningar som omgärdar oss. Här finns den unga kvinnan som kanske ska göra abort. Här finns kvinnor som prövar att skilja på sex och kärlek för att värna sitt oberoende, och kvinnor som längtar efter att möta mannen både själsligt och kroppsligt men som inser hur livsfarligt det kan vara att göra sig skyddslös. Här finns kvinnan som först när cancern drabbar henne tycks landa i sin egen kropp. I den långa titelnovellen kolliderar en modern stadskvinnas förväntningar med landsbygdens urgamla föreställningar kring jakt, skog och manlighet. I en annan novell drivs rätten till känslan i att bära och föda ett barn till sin spets i det jämställda parets maktkamp. Anna-Karin Palm vrider och vänder som i ett skiftande kaleidoskop på svårbesvarade frågor kring kvinnlighet, sexualitet och självständighet.

Anna-Karin Palm

About

Books

Join the club