Ebba Witt-Brattström

Århundradets kärlekskrig

Historiens metoo-vrål

Att "stå i bredd" kallar Märta Tikkanen 70-talsfeminismens dröm om jämlika kärleksförhållanden. Det feministiska 1970-talets tro på männens förmåga att våga stå i bredd med sina kvinnor skapade förutsättningarna för ett sannfärdigt samtal på (nästan) lika villkor.↵↵Men när 70-talet klingade ut kom den könspolitiska dimension som kännetecknat tidens litteratur i vanrykte. Litteraturhistoriens dom blev hård, i bästa fall generaliserande men oftast direkt orättfärdig: 70-talet var ideologiskt korrekt med "bekännande" kvinnor och flata män, och därför föga litterärt givande.↵↵Ebba Witt-Brattström visar att decenniet tvärtom var både livaktigt och litterärt innovativt. Upp på scenen kliver vardagskvinnan som vill vara hjältinna i sitt eget liv, men där anas också en ny manstyp som drömmer om befrielse från könskriget. Kvinnohistoria, sexuella tabun, flicksocialisering, manskris, mor-dotter­dynamiken, depressiv feminism, slaget om moderskapet och andra centrala teman kännetecknar perioden.↵↵Det här är en tematiskt upplagd, personligt skriven litteraturhistoria som återupprättar, omtolkar och övertygar om att 70-talsfeminismen var banbrytande för litteratur skriven av såväl kvinnor som män.

70-talets kvinnor, män och litteratur

Stå i bredd

Vad är Kulturmannen?↵↵Kort svar: högsta värdeindikator på kulturbörsen, narcissistisk sexist, symbol för den patriarkala självgodhet som fortfarande verkar i kulturen. Alltid på bekostnad av Kulturkvinnans lika geniala insatser.↵↵Sega strukturer är förnamnet. Men hav hopp, i den här boken samlar jag texter som belyser den briljanta och dråpliga envig som pågått för öppen ridå sedan Kassandra genomskådade den mångförslagne Odysseus.↵↵Välj sen: enkönat eller mångkönat kultursamtal, hel- eller halvbildning?↵↵Med vänliga hälsningar,↵Ebba Witt-Brattström

Kulturmannen och andra texter

Ur könets mörker Etc. (2003) är egentligen två böcker – två decenniers tankar om litteratur och kön, poesi och rättvisa. Den första volymen utkom 1993 och räknas som en av de moderna feministiska huvudtexterna, den kompletteras av en andra volym som sträcker sig fram till 2003.↵↵På www.norstedts.se/standigtaktuella hittar du fler återutgivningar i denna serie.

Litteraturanalyser 1983-2003

Ur könets mörker Etc.

Is there such a thing as an aesthetic feminism? How has the poetics of gender changed since the beginning of the twentieth century? Starting with the Modern Breakthrough and the fin de siecle and ending with a discussion of contemporary literary feminism, this anthology attempts to redirect the study of the interrelation of aesthetics and gender by giving historical perspective to twentieth century literary works. Its approach invites a de-centering of modernist aesthetics and a revision of the canon with its persistent cult of the male genius at the expense of the more dialogical model of women's literature. By following the course of women's and men's literature throughout the period, gently unlocking the gridlock of gender and aesthetics in high modernism, it traces a forgotten dialogue between the sexes. The New Woman should be understood as a figure connecting nineteenth-century discourses of sexuality and the feminist movement(s) in a discursive response. Her brave redefinition of the gender contract is an indispensable gateway to modern culture. The fin de siecle anticipated postmodernist themes such unstable male-female identities, the importance of Eros, a queer fantasy of a neuter gender, and the narcissistic game of self-invention as a response to the feeling of loss of collective values.

Unlocking Gender in Twentieth-century Texts

The New Woman and the Aesthetic Opening

Vad är Kulturkvinnan? Kort svar: Kulturmannens utmanare, fruktade kollega och ständiga skugga. Och därtill en storhet i sin egen rätt, som med auktoritet gått lös på kulturpatriarkatet sedan den heliga Birgitta installerade Varannan Damernas i himlen 1372. Kulturkvinnan föredrar helbildning framför halvbildning, är en mästerlig skildrare av komplexa mänskliga relationer och ser dialogen mellan könen som kulturens poäng. Faktum är att historien vimlar av briljanta Kulturkvinnor som genom sin blotta närvaro, sin innovativa verksamhet samt inte minst, sin intellektuella laserblick ifrågasätter Kulturmannens anspråk på att män är intressantare än kvinnor. Orsaken till att hon är undervärderad eller bortglömd är att Kulturmannen inte tål kritik och konkurrens i strålkastarljuset. Men förtvivla icke! I den här boken återupprättar jag könsdialogen och samlar texter som visar hur viktig Kulturkvinnans expertis, bildning och helhetssyn på mänskligheten har varit för kulturens utveckling. Have fun! Ebba Witt-Brattström

Ebba Witt-Brattström

About

Books

Join the club