Kerstin Thorvall

Det mest förbjudna

en "flickbok" : [roman]

Oskuldens död

Skildring af et ulyksaligt ægteskab mellem en føjelig skovhuggerdatter fra Norrland og en blodrig og intellektuel lektor fra Sydsverige, hvis livsbane bestemmes af at han er manio-depressiv

När man skjuter arbetare...

dikter 1965-1991

Jag är en grön bänk i Paris

Olle

”Hej då, då sticker jag.” Pojken som hette Mikael stod framför henne i det grå novemberljuset. Han såg energiskt beslutsam ut och under armen hade han en stor mapp för teckningar. En tjock halsduk i halsen men ingenting på huvudet. ”Jaha, hej då”, sa flickan lamt och såg ut som om hon var någon som blev lämnad kvar och inte ville det. Det var precis efter morgonkaffet och hon satt fortfarande i nattlinnet. Uppkrupen på den breda sängen med en filt över benen. ”När kommer du tillbaka tror du?” Hennes röst var liten och bedjande. ”Hör du”, svarade pojken hurtigt och osentimentalt, ”det vet jag faktiskt inte. Men det blir väl någon gång framåt eftermiddagen.” Kerstin Thorvall, 1925-2010, var en svensk författare, illustratör och journalist. Med sin självbiografiskt baserade roman Det mest förbjudna skapade hon en helt ny genre, den så kallade bekännelselitteraturen.

Flickan i verkligheten

Fint, medkännande och trovärdigt om ung kärlek Någon att tycka om behöver alla – och särskilt gymnasisten Inga. Hon uppfostras hos sin faster, som ger henne allt hon behöver utom en varm, levande kontakt. Hennes far, en känd sportjournalist och racerförare, vistas mest utomlands och under sina korta besök hemma är han mer som en kavaljer än som en far för henne. Hennes bästa väninna Birgitta har en stor rörlig familj och är med sitt impulsiva, översvallande väsen den svala, behärskade Ingas raka motsats. Båda flickorna drömmer om den rätte, och den här sommaren som de tillbringar tillsammans, tror de båda att de finner honom. Birgitta upplever en ömsom hoppfull ömsom kvalfull förälskelse i Christer, som ibland tycks vara mera road av Ingas sällskap. Men Inga är intresserad av Christers far, som hon romantiskt svärmar för. Han tycks vara den ende som kan förstå henne, den som hon kan tycka om ... Kerstin Thorvall berättar med träffande och bitvis uppfriskande frän stil om ensamhet och behovet av någon att tycka om. Omslagsformgivare: Kerstin Thorvall

Någon att tycka om

Under ett långt liv med återkommande perioder av panikångest och utdragna depressioner och samtidigt rädd för både alkohol och receptbelagda dopingpreparat, har Kerstin Thorvall (1925-2010) hittat sina egna droger. En av dem är dansen. Vid dryga fyrtio upptäckte hon den då i Sverige nyintroducerade jazzbaletten och gjorde raskt slut med den psykolog hon vid tiden besökte tre gånger i veckan och ersatte honom med jazz tre gånger i veckan istället. Hela tiden äldst och sämst, men det fungerade ändå. Sedan dess har hon ensam rest jorden runt och överlevt genom att dansa. I sin bok, Nödvändigheten i att dansa, beskriver Kerstin Thorvall öppenhjärtigt hur det kunde gestalta sig: "Panik mitt i natten i Alassio. Upp ur sängen. Snabbdusch. Tunna klänningen och platta skor. Taxi till ett diskotek. Efter en timma frisk, glad och odödlig. Det tar exakt trettiofem minuter av oavbruten dans i snabb rytm innan endorfinet slår till. Och sen är man i Lyckan." Hon skildrar också hur hon i kulturer där en ensam vit kvinna inte kan gå ut efter mörkrets inbrott har hyrt en taxi med pålitlig chaufför som kört henne till en danslokal och sen hämtat henne vid uppgjord tid: "Det minst besvärliga är att vara dubbelt så gammal som de andra. Jag är nykter. Jag raggar inte. Jag dansar utan yviga rörelser. Inne i rytmen på en mycket liten yta. Den frihet som detta ger mig går inte att mäta i vare sig volym eller tid." Nödvändigheten i att dansa är en kavalkad av dansupplevelser i Latinamerika, Paris, Afrika, Västindien, Sverige... Kerstin Thorvall själv betecknar det som en riktig lyckobok. Boken avslutas med ett praktiskt kapitel där hon diskuterar möjligheterna att ersätta mediciner med rytm och dans. Den som läste Kerstin Thorvalls krönikor i t ex tidningen Metro eller tidigare i Dagens Nyheter vet att hon hade mycket bestämda uppfattningar om det som kallas "Lyckopiller". Som alltid är Kerstin Thorvall befriande rak och osentimental och hennes temperament ger allt hon skriver en säregen lyster. Sin vana trogen kan man också utgå ifrån att hon skildrar dans på sitt högst personliga vis. Illustratör: Kerstin Thorvall, Omslagsformgivare: Lotta Kühlhorn

Nödvändigheten i att dansa

Redan när det ringer förstår hon med en opassande känsla av befrielse vad som har hänt. Hennes färgstarke men sinnessjuke make, läroverksadjunkten Sigfrid Tornvall, är död. Han ska aldrig mer kräva något av henne. Och framför allt: inget mer ofredande av dottern Signe. Hennes allt. En förtjusande tös - det säger alla - som dessvärre har så lätt för att bli till sig och är så rädd för allting. Har hon ärvt faderns oroliga sinne? Ansvaret är tungt, men nu kan Hilma äntligen forma flickan helt efter egna tankar. Ta bort pappan ur henne. En ljusare vardag väntar i beredskapsårens Sverige. Stolt återgår Hilma till lärarinnekallet. En dramatisk fristående fortsättning på den uppmärksammade romanen När man skjuter arbetare från 1993.

I skuggan av oron

När han försvann var han den ende som visste något. Han såg henne samma morgon. Hon stod vid spisen och stekte ägg och på mormors kökssoffa, den som gammelmorfar låg på när han lyssnade på väderleksrapporten, satt en vacker man och petade tänderna. Kerstin Thorvall (1925-2010) debuterade som skönlitterär författare med tonårsboken Boken till dig 1959 och skrev därefter barn-, ungdoms- och vuxenböcker. Genom hela sitt författarskap var hon verksam som illustratör både av barnböcker, egna och andras, och i veckopress. Den försvunna mamman utkom första gången 1985. Den här titeln är en del av vår satsning för att lyfta fram kvinnliga författarskap ur Bonnierförlagens arkiv – från Fredrika Bremer till Sara Stridsberg. Läs mer om projektet och hitta nya feministiska favoritböcker på vår Facebook-sida ”Utmärkt urval, kvinnliga författarskap”. Omslagsformgivare: Ann Lindberg, Omslagsformgivare: Helene Schmitz

Den försvunna mamman

Anders hittar en kattunge

Jonas och kärleken

Dikter om kärlek och ensamhet

Doften av pion

Boken till dig utkom första gången 1959 och blev genast en bibel för en hel generation flickor. Här fann man svar på en uppsjö frågor: allt från klädvård och bantning till kärlek och vuxenblivande. Boken var fylld av praktiska tips i stora som små ämnen, och läsaren hade lätt att känna igen sig i de frågeställningar som togs upp. En del av framgången låg i att den uppfattades vara från en femtonåring till en annan - Kerstin Thorvall (1925-2010) gav intryck av att ännu vara tonåring. Hon ville skriva en bok där något av det som man som tonåring undrade över diskuterades, den tonåriga flickan skulle få svar på frågor utan att behöva fråga, och det skulle även röra sig om sånt som man inte kunde tala med sina föräldrar. För att boken också skulle bli vederhäftig intervjuade Kerstin Thorvall fackfolk inom olika professioner som gav råd om hur man till exempel skulle klara av läxläsningen när man har huvudet fullt av annat, hur man skulle få sina pengar att räcka längre och hur man skulle förhålla sig till de "främlingar av nära släkt" som är ens föräldrar.Idag över fyrtio år senare är boken en ofta efterfrågad nostalgisk höjdpunkt. Boken till dig är ett tidsdokument över 1950-talets Sverige och dess kvinnoideal, men den innehåller även allmängiltiga och tidlösa frågeställningar som är evigt aktuella. Illustratör: Kerstin Thorvall, Omslagsformgivare: Kerstin Thorvall

Boken till dig

Monica Schultz

Billedbog i farver med 5 episoder af den 5-årige Saras daglige tilværelse.

Mer om Sara

Jag är en grön bänk i Paris rymmer poesi Kerstin Thorvall i olika sammanhang publicerat under åren 1965-1991. Här finns hennes fyra diktsamlingar. Fula ord är så sköna (1967), Följetång i skärt och svart (1971), Men akta dig så att du inte blir kär (1973) och Nedstigen ängel (1991). Men också dikter ur t ex prosaboken Tänk om det är klimakteriet (1982) och dikter ur antologin Debut 65. Efterord av Göran Greider, som också är bokens huvudredaktör.Kerstin Thorvall (1925-2010) skrev barn-, ungdoms- och vuxenböcker, och hon var också verksam som illustratör. Genom sina öppenhjärtiga skildringar av kvinnlig sexualitet, bland annat i den självbiografiskt baserade Det mest förbjudna väckte hon moralpanik under 1970-talet och blev en av Sveriges mest utskällda, men också mest lästa, författare.

Dikter 1965-1991

Trilogin om Lena handlar om den lantliga flickan Lena som drömmer om att bli modetecknerska. Hon kommer också till den berömda skolan i Stockholm, där alla andra flickor redan ser ut som modeteckningar. Själv ser Lena ut som en pappersdocka Gud klippt itu och sen satt ihop fel. Liten upptill och tjock nertill, och vem vill se ut så? Inte Lena i varje fall. Men hon är lycklig över att hon nu får rita så mycket hon vill. På skolan finns också den farlig-snygga Mikael. Att han till slut väljer Lena och kysser henne vid Jenny Linds staty på Djurgården är ett mirakel, tycker Lena. Men hennes mamma och pappa tycker inte att Mikael är den man de vill se sin dotter gift med. Så de skickar henne till Paris för att glömma. Om hur Lena i Paris kommer in i den riktiga modevärlden, men inte alls glömmer Mikael och hur hon kommer hem och gifter sig med honom och hur det då gick – om det handlar resten av historien om Lena. Kerstin Thorvall debuterade som ungdomsboksförfattare 1961 med Flicka i april, som fick ett hedersomnämnande i Bonniers pristävling om den bästa romanen för ungdomar. Den följdes av ytterligare två böcker om Lena, Flicka i Paris och Flickan i verkligheten.Kerstin Thorvall är mycket välkänd och uppskattad som författare, illustratör och kåsör. Hon har skrivit en rad böcker för barn, ungdomar och vuxna och har, bland många andra utmärkelser, fått Astrid Lindgren-priset.

Flicka i april

Trilogin om Lena handlar om en lantlig flicka som drömmer om att bli modetecknerska. Hon kommer också till den berömda skolan i Stockholm, där alla andra flickor redan ser ut som modeteckningar. Själv ser Lena ut som en pappersdocka Gud klippt itu och sen satt ihop fel. Liten upptill och tjock nertill, och vem vill se ut så? Inte Lena i varje fall. Men hon är lycklig över att hon nu får rita så mycket hon vill. Om hur Lena i Paris kommer in i den riktiga modevärlden, men inte alls glömmer Mikael och hur hon kommer hem och gifter sig med honom och hur det då gick – om det handlar Flicka i Paris och den avslutande delen Flickan i verkligheten. Första delen heter Flicka i april och var Kerstin Thorvalls debut som ungdomsboksförfattare. Kerstin Thorvall debuterade som ungdomsboksförfattare 1961 med Flicka i april, som fick ett hedersomnämnande i Bonniers pristävling om den bästa romanen för ungdomar. Den följdes av ytterligare två böcker om Lena: Flicka i Paris, och Flickan i verkligheten. Kerstin Thorvall är mycket välkänd och uppskattad som författare, illustratör och kåsör. Hon har skrivit en rad böcker för barn, ungdomar och vuxna och har, bland många andra utmärkelser, fått Astrid Lindgren-priset.

Flicka i Paris

Hilmas dotter Signe på egen kurs mot frigörelse och eget liv. Alberte som tror att hon redan har den. Friheten. För ingen av dem blir det som de tänkt sig. Signe har i rask takt uppfyllt sina barndomsdrömmar. Blivit modetecknerska. Gift sig med Prinsen och fött honom tre söner. Medan allt går åt helvete. Det vill säga. Med jobbet flyter det på bra. Där kan man inte klaga. Men Livet, det enkla basala livet som kvinna, maka och mor, där är hon ett fiasko. Inte heller Alberte duger i det avseendet. De är båda inmålade i ett hörn. På olika vis slåss de mot övermakten: mamma, mannen, Gud och den allmänna meningen. Men de har varandra. Åtminstone har Signe Alberte. Utan henne skulle hon alldeles gått under. Från Signe till Alberte – kärleksfullt och förtvivlat anknyter till Kerstin Thorvalls två tidigare romaner När man skjuter arbetare... och I skuggan av oron. I Från Signe till Alberte har hon givit Signe en samtalspartner: Cora Sandels Alberte, med vars levnadsöde Signe identifierar sig. Från Signe till Alberte – kärleksfullt och förtvivlat är en lidelsefull och ursinnig roman om två kvinnors kamp att få vara sig själva. ”Det viktiga, det verkligt angelägna med hennes bok är att den river bort våra skygglappar. Hon behövs mer än någonsin i detta pryda nittiotal.” Åke Leijonhufvud, Sydsvenska Dagbladet ”Den kraft hon förmedlar möter man alltför sällan i litteraturen ... Jag är glad att Kerstin Thorvall aldrig blev en snäll dotter, trogen hustru eller präktig moder.” Gabriella Håkansson, Göteborgs-PostenKerstin Thorvall (1925-2010) skrev barn-, ungdoms- och vuxenböcker, och hon var också verksam som illustratör. Genom sina öppenhjärtiga skildringar av kvinnlig sexualitet, bland annat i den självbiografiskt baserade Det mest förbjudna väckte hon moralpanik under 1970-talet och blev en av Sveriges mest utskällda, men också mest lästa, författare.

en spegelroman

Från Signe till Alberte – kärleksfullt och förtvivlat

"En kvinna på väg mot de sextio, ja redan där. En svensk kvinna. Nånting man vill bli av med, lägga på någon trevlig hylla så man vet var man har henne. Där ska hon sitta och skola om sig till resignation och tacksamhet. Den här kvinnan stannade inte kvar där de ställt henne. Hon slet sig och började resa. Hon mötte män ur andra kulturer och de fann henne både vacker och intressant. De tyckte hon var bra som hon var. De bjöd upp henne till dans och Liv. Och hon dansade och märkte att hon fanns. Det var inte som de sagt, att nu var det slut." Nu när Kerstin Thorvall fyllt 75 år är hon en av våra största och mest beundrade författare. Hennes böcker säljer i stora upplagor, hon får mängder av brev från sina läsare och hon får lysande recensioner på våra kultursidor.

Kerstin Thorvall

About

Books

Join the club