Kjell Espmark

En fransk vetenskapsman sänds under 1700-talet för att utforska Thule, ett land utan historia men med anspråk på att utgöra en moralisk stormakt den största exportvaran är soltorkat samvete. Till egenheterna hör två heliga vattendrag där det ena förvandlar svart till vitt, det andra vitt till svart. Den ganska cyniske besökaren drabbas här av en kärlek som förändrar honom i grunden.

Resan till Thule

Det här skulle inte bli en memoarbok, men texten kan ibland överlista sin författare. De småljugande minnena från barndom, författarliv, resor, akademi, kärlek och död blir ändå till en berättelse om ett liv. Men samtidigt om hur vi omformar våra minnen till myter som ger struktur och innebörd åt vår tillvaro. Självbiografin har aldrig frestat mig. Det som intresserar mig är minnets sätt att arbeta. Redan mitt första minne är tvivelaktigt. Grannhuset står i lågor en natt. Min mor har mig på armen och vi bevittnar andlöst dramat genom ett fönster. Jag kan inte vara mer än ett par år men upplevelsen är tillräckligt stark för att avsätta en hållbar minnesbild. Det är bara ett fel med bilden - den är registrerad på avstånd. Jag ser mig själv på min mors arm framme vid fönstret med det brinnande huset skimrande i rutan och ett rött eldsken flackande över ansiktena. Det finns rimligtvis en genuin upplevelse bakom tablån men den har bearbetats. Minnet ljuger. Men det intressanta är på vilket sätt ett minne ljuger - och varför. Det jag söker är vad mitt fortsatta liv har gjort med mina hågkomster, hur senare upplevelser, värderingar och strategier har omformat minnena utifrån sina behov och avsikter - och därvid oavsiktligt satt sina spår i bilderna. Minnesbilden av mor och barn är en sådan samlingspunkt. Mor är, i kontrast till det skrämmande utanför fönstret, lugn och fattad. Hon är ännu inte det knippe av förtvivlan hon skulle bli efter sin skilsmässa, med tårar, förebråelser och hot om att 'ge upp' och lämna min bror och mig åt vårt öde. Minnet ljuger in trygghet i bilden. I själva verket speglas hennes olyckliga barndom, hennes sårbarhet, det upprivna äktenskapet och familjens utsatta liv in i bilden av mor och barn vid fönstret. Nu händer det att texten överlistar sin författare. De småljugande minnena från barndom, studieår, författarliv, resor, universitet, akademi, vänskap, kärlek och död formar sig mot min avsikt till en berättelse om mitt liv. Men det jag verkligen velat komma åt är något som går utanför det individuella livsödet - hur vi omformar våra minnen till de myter som förmår ge struktur och innebörd åt vår tillvaro. Kjell Espmark

Minnena ljuger

I vargtimmenskulle kunna ställas vid sidan av min föregående bok,Minnena ljuger. Där prövade jag mina minnesbilder i syfte att visa hur vårt medvetande förvandlar sådana bilder till de myter vi behöver i vår fortsatta tillvaro.↵↵Nu gäller det en motsvarande rannsakan av de sanningar eller myter man låtit forma sitt liv. Flera personer, framför allt min mor och min far, kommer också tillbaka ur sitt skuggrike för att gå till rätta med de bilder jag gett av dem i mina minnen. Det rör sig om anteckningar från min gamla gotlandsgård Petsarve, en prövning i vargtimmens obevekliga ljus av de bärande tankarna i min tillvaro, både den nuvarande och den som passerat. Men också bygdens liv tränger sig på. Styckena interfolieras av dikter där förlorade röster kommer till tals, på samma sätt som i min samling Vintergata. ↵↵Kjell Espmark

I vargtimmen

I en berömd dikt i Det ondas blommor ser Charles Baudelaire poeten som en albatross: i flykt fri och majestätisk, men nedtvingad på däck av illasinnade sjömän en klumpig koloss med överdimensionerade vingar. I jordens "exil" - vardagen - är han oförmögen att leva. För Kjell Espmark har denna dikt ännu en innebörd. Han väljer att se den som en bild för författarens dubbla roller: som skapande konstnär, fri i flykten; och som den som ska försöka förklara sitt eget verk: en klunsig, markbunden fågel. Kjell Espmark har i hela sitt liv varit både den skapande konstnären och kommentatorn, poeten och romanförfattaren å ena sidan, och litteraturhistorikern å den andra. I denna essäsamling närmar han sig detta ämne från många håll. Han ger oss värdefulla inblickar i vad som gett honom impulser som författare, både till den stora romansviten Glömskans tid, och till bland annat den senaste kritikerrosade diktsamlingen Vintergata, hundra dikter där döda talar till oss från årtusendens himmel. Han resonerar i vad som både går förlorat och vad som uppstår i översättningen av en dikt. Han gör skarpsinniga analyser av de rollspel som både författare och litteraturhistoriker kan ägna sig åt, inte minst stora namn som E.N. Tigerstedt och Verner von Heidenstam - och Lars Gyllensten, vars intrigerande under Svenska akademiens så kallade Rushdieaffär Kjell Espmark ger en avslöjande skildring av. Dessa 25 essäer och tal ger en rik bild av den skapande konstnären Kjell Espmark - lika fri i flykten både som författare som kommentator.

Albatrossen på däcket

Route Tournante

Från Marx möten med sina sentida »bastarder« till Wiesenthals förhör med Heydrich, Förintelsens arkitekt – nio pjäser som söker ett alternativ till den realistiska teatertraditionen. På www.norstedts.se/standigtaktuella hittar du fler återutgivningar i denna serie.

och andra pjäser

Marx i London

Lojaliteten

De levande har inga gravar

Svenska akademien

Sture Allén

An Introduction

The Nobel Prize in Literature

Vissa författare tar upp ett samtal som fortsätter genom sekler. En sådan författare var E.T.A. Hoffmann, romantikens mest mångsidiga geni, tonsättare och dirigent, karikatyrtecknare och sagoberättare. Han var samtidigt en domare med omutlig integritet i den tid av repression och terroristskräck som följde efter Napoleons fall. Både som diktare och som domare förde han oförskräckt individens talan mot den absoluta makten.↵↵Hoffmann är en förbluffande modern författare. Han är den som tidigast utnyttjar det omedvetna i berättarkonsten, hyllad av både Freud och surrealisterna. I sin förening av det fantastiska och det verkliga visar han fram mot den magiska realismen. Han föregriper också det litterära montaget. Dessutom är han en stå-upp-komiker, känd genom Offenbachs opera Hoffmanns äventyr.↵↵Vi möter honom här en junidag 1822 när han förlamad så när som på tunga och läppar dikterar sitt försvar mot det samhälle som bestämt sig för att krossa honom.

Hoffmanns försvar

Voltaire genfødes i vor tid og foretager for FN en rejse til verdens brændpunkter

Voltaires resa

Dialoger

Kjell Espmarks sju romaner om vår tid och dess människor är ett av samtidslitteraturens mest ambitiösa och omdiskuterade litterära projekt är. Den första, Glömskan, kom ut 1987 och serien avslutades med Glädjen (1997). Här är serien samlad i en volym för första gången.↵↵Verk som ingår i eller hör samman med denna titel:↵Glömskan↵Missförståndet↵Föraktet↵Lojaliteten↵Hatet↵Revanschen↵Glädjen↵↵Denna bok ingår i en serie som består av återutgivningar av Norstedts ständigt aktuella författare, från olika epoker och ur olika generationer.↵↵www.norstedts.se/standigtaktuella

Glömskans tid

Själen i bild från 1977 ansluter till Kjell Espmarks Att översätta själen från 1975, men kan läsas som ett fristående verk. Det handlar om den svenskspråkiga grenen av den internationella tradition som odlat konsten att ge känsla och tanke sinnlig gestalt, från Ola Hansson och Vilhelm Ekelund till Tomas Tranströmer och Göran Sonnevi. Denna bok ingår i en serie som består av återutgivningar av Norstedts ständigt aktuella författare, från olika epoker och ur olika generationer. Böckerna finns också i e-boksformat. Gå in på www.norstedts.se/digitalaklassiker och läs mer.

Själen i bild

The Nobel Foundation presents information on Guatemalan writer Miguel Angel Asturias (1899-1974), who won the 1967 Nobel Prize in literature. Asturias received the Nobel prize for his literary achievement rooted in the national traditions of Indian peoples of Latin America. The foundation highlights a biographical sketch of Asturias, his acceptance speech, the prize presentation speech, and a Nobel lecture by Asturias.

A Study of the Criteria Behind the Choices

Boken tar plats i en livlig diskussion som utgår från Theodor Adornos analys av Beethovens sena tonspråk, hans Spätstil. Bilden av den äldrade konstnärens språk avviker där starkt från den gängse förestallningen om en seren, höstligt avklarnad stil. I stället bryter den sene mästaren, som helt behärskar sitt medium, i vredesmod med sitt tidigare verk och därmed också med sin etablerade publik. Den sena stilen ar en exil som innebär en utrensning av allt oväsentligt bagage och ett förkastande av det vedertagna språkets krav pa försoning av motsatser och motsägelser, av krav på sammanhang och konsekvens. Disharmoni och fragmentation i verklighetsbild och språk är i stället naturliga inslag i denna sena fas. Jag noterar att dessa bestämningar som borde vara aktuella for en åttionioårig poet har begränsad relevans i mitt fall det enda nödvandiga har länge varit mitt mål. Men det har samtidigt varit frestande att pröva de olika sena konstnärsroller, att leva sig in i och sammanfatta de sena skapande skeden som tillskrivits Beethoven, Kavafis med flera. Det är alternativa konstnärsliv som för mig har känts lika angelägna som mitt eget. De uppvisar olika möjligheter att precisera vara sena villkor som kreativa människor. Kjell Espmark

Kvällens frihet

Martin Lamm (1880-1950) var en av de ledande svenska litteraturforskarna, med en spännvidd från upplysningstidens romantiska underströmningar till det moderna dramat. Han var samtidigt en lysande föreläsare och legendarisk lärare. Denna levnadsteckning fördjupar bilden av en skenbart robust gestalt och visar på den hyperkänslighet och de perioder av mental sjukdom som gjorde det möjligt för forskaren att förstå trasiga genier som Swedenborg och Strindberg inifrån. Boken har formen av en essä som vill fånga liv och verk utifrån ett tjugotal belysande bilder Martin Lamms ögonblick . Framställningen prövar att dela forskarens tidsperspektiv och se hans insats inifrån. I sin Strindbergforskning ville Lamm se genom diktarens ögon. Jag har försökt se genom Lamms. Kjell Espmark

Martin Lamms ögonblick

Rolldiktning som fömedlar de djupaste erfarenheterna Återliv utgör den tredje delen i en trilogi som inleddes med Skapelsen och fortsatte med Kvällens frihet. Vad som kunde kallas Skapelsetrilogin börjar i den oavslutade skapelse som kräver sin fortsättning av oss alla. Den går vidare i den friare, ofta hänsynslösa kreativitet som flera tonsättare, författare och konstnärer utvecklar i livets slutskede. Och den fullbordas i en samling återliv av skilda slag. Än spränger Egon Schiele sig ut ur sin kista i målningen Uppståndelse . Än bryter Sor Juana de la Cruz en av det spanska språkets största poeter, kallad den första feministen den tystnad kyrkan tvingat på henne. Än fortsätter den oförskräckta journalisten Marie Colvin, som stupade för en kpistsalva nära Homs, sin gärning inkarnerad i djärva kolleger: Artiklarna skrivs mot uppdragna knän, /postuma bidrag, / tunga av mull och mod, / till det stora sviktande minnet. Man kunde se dessa skilda teman sammanfattade i dikten Det uudslukkelige , ägnad Carl Nielsens symfoni om det ohejdbara liv som tvingar sig fram också ur krigets gyttja och död: Och vinden föds i det gråa gräset / som långsamt, obevekligt blir grönt. Om Skapelsen skrev den tongivande spanske kritikern Martín López-Vega i El Mundo:Skapelsen bekräftar intrycket att vi står inför en av de viktigaste poeterna i vår tid.

Kjell Espmark

About

Books

Join the club