Mats Hallenberg

Johan Holm

Den svenska statens historia under 1500- och 1600-talen handlar inte bara om kungar och krig utan också om de undersåtar som tvingades bära stormaktsdrömmen på sina axlar. Genom mer eller min­dre våldsamma protester lyckades bönderna tvinga de styrande att förhandla om den förda politiken. Historikerna Mats Hallenberg och Johan Holm studerar de konflikter som skattekraven och rekryteringen av bondesol­dater gav upphov till. Myterier, upplopp och förhandlingar skärskådas– vilka grupper stod bakom motståndet, varför protesterade de och vilket infly­tande fick deras handlande på centralmaktens utveckling? Författarna visar på sambandet mellan militarisering och bondeinflytande och problematiserar förhållandet mellan de besuttna skattebönderna och lokalsamhällets fattiga. Böndernas politiska agerande och de kompromisser som följde på förhandlingarna kom att få avgörande betydelse för den moderna statens utformning. Effekterna av dem ser vi än idag.

Hur krig, upplopp och förhandlingar påverkade svensk statsbildning i förmodern tid

Man ur huse

Knut Dørum

Kimmo Katajala

The formation of states in early modern Europe has long been an important topic for historical analysis. Traditionally, the political and military struggles of kings and rulers were the favoured object of study for academic historians. This book highlights new historical research from Europe’s northern frontier, bringing ‘the people’ back into the discussion of state politics, presenting alternative views of political and social relations in the Nordic countries before industrialisation. The early modern period was a time that witnessed initiatives from people from many groups formally excluded from political influence, operating outside the structures of central government, and this book returns to the subject of contentious politics and state building from below.

State Building from Below in the Nordic Countries ca. 1500-1800

Bringing the People Back In

Vilka samhällstjänster bör vi gemensamt ta ansvar för? Vem ska sköta exempelvis skatte indrivning, kollektivtrafik och äldreomsorg för det allmännas räkning? Motsättningen mellan egennyttan och det allmänna bästa har diskuterats under långa tider. I Kampen om det allmänna bästa utgår historikern Mats Hallenberg från Stockholmspolitiken och visar hur konflikterna om detta evigt aktuella ämne har tett sig under fyrahundra år. I det förmoderna samhället var det självklart att kung och överhet skulle avgöra vad som var av allmänt intresse men de praktiska göromålen kunde skötas av olika utförare: anställda tjänstemän, privata entreprenörer eller medborgarna själva. Från 1800-talets mitt började politikerna koppla samman idéer om rättvisa och modernitet med behovet av en offentligt styrd organisation. Denna utveckling bröts först under det sena 1900-talet då individens valfrihet i sig själv kunde definieras som det allmänna bästa och allt fler välfärdstjänster fördes över i privat regi. Boken sätter de politiska argumenten i centrum och ger ett historiskt perspektiv på de begrepp och tankefigurer som används i dagens debatt om vinster i välfärden.

Mats Hallenberg

About

Books

Join the club