Per Wästberg

Ett gammalt skuggspel utspelar sig i Stockholms skärgård under sommaren 1944. Romanen skrevs av en artonårig Per Wästberg 1952. Här skildras en borgerlig, lätt ålderdomlig skärgårdsidyll, där tillvaron - speglad i en mycket ung författares öga - gestaltar sig som en pantomim. Personerna uppträder i ett skuggspel, angelägna om att med hänsyn och takt dölja de konflikter som ändå aldrig går att helt maskera. Bortom balerna, födelsedagsfesterna och sommarutflykterna skymtar en ond saga. Men idyllen bleknar inte helt; det vemodiga spelet på verandan fortsätter...

Ett gammalt skuggspel

Nya lovtal

Snabba illumineringar, iaktagelser av andras och egna beteenden, barndomsminnen, drömsplitter. Tankstreck och mellanslag, lösa blad, genvägar, förskjutningar, omkastningar, anekdoter och avklippta fransar. Så beskriver Per Wästberg denna lilla bok, så fylld av koncentrerad formuleringskonst. När läsaren tinar upp de frusna tillgångarna växer de mycket riktigt - till något som visar sig innehålla både värme och smärta, både livsglädje och sorg. Omslagsformgivare: Anders Ljungman

Frusna tillgångar

I denna personliga bok dröjer Per Wästberg vid övergångsställen mellan genrer och språknivåer, mellan motiv, detaljer, bilder. Oberörd av gränser blandar han komiska porträtt med poetiska infall. Han växlar mellan självbiografiska fragment, reseintryck, möten med författare, politiker, excentriker, döda och levande. Trots sidospår, snedsprång och knappt anade hemligstämplar finns här en kontinuitet. I det uppslagsrika avsnittet om att läsa och skriva anar vi konturen till en författarhållning. Denna uppbrutna livskommentar rymmer en odoktrinär frihetskänsla.Per Wästberg debuterade som 15-åring med novellsamlingen Pojke med såpbubblor (1949). Genombrottet kom med Halva kungariket (1955). Övergångsställen publicerades första gången 2003.

Övergångsställen

Per Wästbergs bok Edith Whartons hemlighet innehåller en samling fascinerande porträtt av människor från förr och nu. Hans essäer har en hel del gemensamma trådar - flera av de personer som porträtteras kan sägas ha anlagt en hemlig trädgård, vacker ibland, i andra fall obehaglig. Vi får stifta bekantskap med resenärer, mytskapare, historieförfalskare och besatta samlare, men här finns också lovtal till en rad konstnärer och författare. I de tjugofem essäer som ingår i boken kan vi bland annat läsa om scoutledaren Baden-Powell, om den excentriske Pierre Loti, om Rider Haggard i Afrika, om Elisabeth Nietzsche, Joseph Cornell, Lars Göransson och Sven Alfons, och naturligtvis om Edith Wharton. Omslagsformgivare: Elsa Wohlfahrt Larsson

Edith Whartons hemliga trädgård

I denna "Best of-" volym har Per Wästberg gjort ett eget urval av sina bästa essäer, tidigare publicerade i En dag på världsmarknaden (1967), Berättarens ögonblick (1977), Bestämda artiklar (1982), Frukost med Gerard (1992) och Edith Whartons hemliga trädgård (2000).

Berättarnas öden

Thomas Teal

The Air Cage

En allmängiltig roman om ungdom i konflikt med det förflutna Arvtagaren är en ung man vid namn Mattias Vindrot, som reser ut i världen för första gången, från den inbillade trygghetens Sverige till otrygghetens Europa. Men romanen handlar också om arvtagare med ett större och fruktansvärdare arv än hans eget: alla dem han möter i Europa. För dem är det förflutna ett arv att förkasta eller förvalta. I den mystiske herr Meyers spår reser Mattias från en brunnsort vid järnridån till en schacksalong i Hamburg, från en husbåt på Elbe till ett gryningsmöte i Hagenbeck, från en pension vid Himmelsgatan till storstadens hamnkvarter. Här finns äventyrsbokens ingredienser med en skattsökarexpedition och en jagad människa. Men under ytan löper de trådar ihop som skapar en fascinerande och sammansatt bild av Europa. I storstaden tar Mattias äntligen sitt arv i besittning. En kärleksskildring öppen, poetisk och sensuell dominerar denna utvecklingsroman så rik på insikt, så mångtydig i sitt tema, så fylld med händelser och karaktärer. En aktuell och allmängiltig roman om ungdom i konflikt med det förflutna, om dem som frågar sig hur de ska leva just nu i det Europa som ser ut som det gör. Per Wästbergs roman ansluter sig till den stora berättartraditionen men står helt för sig själv i dagens svenska litteratur. Här är världen ett äventyr, vidsträckt och oupptäckt. Arvtagaren publicerades första gången 1958.

Arvtagaren

Per Wästberg är en av våra stora stockholmsskildrare både i sina romaner, och framför allt i sina detaljrika och kärleksfulla reportage om huvudstaden, dess människor och miljöer, bl. a. i de stora verken Östermalm och Sommaröarna. Ett hörntorn vid Riddargatan handlar främst om Östermalm och Klara med poetiska utvikningar i alla väderstreck. Här finns en vandring genom Stockholms årstider och dagrar och självbiografiska avsnitt från en uppväxt i innerstaden. Här är avsnitten om Östermalm ur den eftersökta boken Humlegårdsmästaren, ett porträtt av en skola och ett kvarter. Här ingår Per Wästbergs berömda skildring av Klara inför rivning och förintelse 1957 – med dess förfallna hotell, originella människoöden, tidningsredaktioner och hantverkerier. Ett hörntorn vid Riddargatan är boken för den som vill se Stock¬holm med nya ögon. Per Wästbergs Stockholm är på en gång histo¬riens och nuets stad och bjuder på oväntade möten i vart gathörn. Ett hörntorn vid Riddargatan är illustrerad med stor inlevelse av Hasse Erikson. Illustratör: Hasse Erikson

Ett hörntorn vid Riddargatan och andra Stockholmskildringar

En djupt personlig upptäcktsfärd Per Wästbergs återkomst till Afrika nedskriven och berättad med politisk analys, poetisk naturskildring samt ovanliga människoöden. Den yttre ramen är en resa i några afrikanska länder i södra Afrika i slutet på 60- och början på 70-talet. Ingen svensk författare har gjort så mycket för att i Sverige föra ut kunskapen om afrikanska förhållanden som Per Wästberg. Per Wästberg debuterade som 15-åring med novellsamlingen Pojke med såpbubblor (1949). Genombrottet kom med Halva kungariket (1955). Afrika - ett uppdrag publicerades första gången 1976. Omslagsformgivare: Vidar Forsberg

Reflexioner, beskrivning, gissningar

Afrika - ett uppdrag

Arvingen

Bestämda artiklar är ett urval av det Per Wästberg skrev under sina år som chefredaktör för Dagens Nyheter. De handlar om ordets frihet och censuren. De porträtterar afrikanska och sovjetiska dissidenter och ger i några debattavsnitt en bild av Per Wästbergs politiska ståndpunkter. Per Wästberg dras till avvikare, modiga och sorgsna, muntra och förtvivlade, till dem som gör motstånd mot döden och tidens flykt och känner ett ansvar inför skapelsen. Han tar fram bisarra personligheter som spelat en roll i kulturhistorien. Marquis de Sade sätts in i ett nytt perspektiv, Havelock Ellis, "sexualitetens amatörbotanist", framstår som en pionjär i en återvändsgränd, Balthus som en av de stora förbisedda konstnärerna. Livingstone, Stanley och Nilens upptäckare Baker träder fram med nya profiler. Om Karen Blixen och hennes stora kärlek, om E M Forster i hans ensamhet, V S Naipaul i Afrikas mörka hjärta och Graham Greene som tillvarons dubbelagent berättar Wästberg med personlig inlevelse. Hos Per Wästberg är litteraturen ett individens andningshål, ett frihetens reservat. Dess uppgift är inte minst att ge oss ett uppfinningsrikt, ostelnat språk som vaccinerar mot förtvivlan, rutin och auktoritära frestelser. Inom dess sfär är människorna fortfarande outtömliga och storslagna. Om några av dem skriver Per Wästberg i Bestämda artiklar.

Bestämda artiklar

Mångfald av erfarenheter Genom Afrikas bakdörr - Sydamerikas tecken - Rast i Karamoja - Orden i New York - Stanleys dagbok - Tristan och Cuhna - En öppen värld. Rubrikerna speglar en mångfald av erfarenheter, ett kalejdoskop av upplevelser. Per Wästberg besöker den ofullbordade drömstaden Brasilia, konspiratörer i Etiopien och en poet i en avsides småstad i Uganda. Han är med om ett äventyr i sängbranschen i New York, möter Östafrikas nakna herdefolk och utvisas till Somalia. Han reser också med 1800-talets stora upptäckare för vilka kartan hade vita och inte bara svarta fläckar. Han skriver om sin barndoms fantasifärder till Afrika, om sina hemliga bokrum och sin första kärlek. Han avhandlar författaren och politiken, skapandets innebörd, åsiktsförföljelsen. Han funderar över hur det är att i vår tid bo på stjärnan Jorden. Per Wästberg debuterade som 15-åring med novellsamlingen Pojke med såpbubblor (1949). Genombrottet kom med Halva kungariket (1955). En dag på världsmarknaden publicerades första gången 1967. Omslagsformgivare: Vidar Forsberg

En dag på världsmarknaden

Semaforen och lodlinan är den femte fristående delen av ett av de mest uppskattade memoarverken på svenska. Det är en rik och stämningsmättad skildring av elva intensivt händelserika år (1995–2005). Ett avsevärt stycke spännande nutidshistoria. Här ryms både humor och vemod i porträtten av vänner, berömda diktare världen runt, förtryckta människor, döda närstående. En yttre och inre resa som tar oss genom läsandets och skrivandets äventyr, till svenska kyrkogårdar och herrgårdsbibliotek, till Stockholms dolda rum och med Svenska Akademien – där Wästberg tog sitt inträde 1997 – som mittpunkt för vänskap och hemkänsla. Dråpliga episoder växlar med skakande vittnesbörd om tillståndet i Centralamerika och Zimbabwe och från många resor till södra och östra Afrika. En livssyn får kontur, ett personligt signalement med en okuvlig livsglädje i dödens närhet. I svidande ärliga slutscener gestaltas uppbrott, skilsmässans smärta, kärlekens obönhörlighet, vånda och jubel. Omslagsformgivare: Elsa Wohlfahrt Larsson

En memoar

Semaforen och lodlinan

I "Hyllningar" beskriver Per Wästberg med omisskännlig detaljskärpa ett antal människor, författarskap och glansfulla bedrifter som berört honom genom åren. Dem han fått tala till vid Nobelpriset, Övralidspriset, Tranströmerpriset. Legender som Dag Hammarskjöld och Stig Dagerman. Närstående som hans mamma Greta, Erland Josephson, Carl Fredrik Reuterswärd. Här finns även kortare texter som flyger över ett långt livs territorier: Stockholm, Paris och Afrika, böcker från olika sekler, personliga upptäcktsfärder, yttre och inre. I denna hyllning till läsandets äventyr är Wästberg som alltid både lättsam och spirituell och samtidigt lärorikt fördjupande.

Hyllningar

Anders Sparrman (1748-1820) var prästsonen från Uppland som redan som sjuttonåring gav sig av mot Ostindien och Kina på Linnés uppdrag. I Anders Sparrmans resa skildras de många dramatiska resor han gjorde under sitt liv, däribland världsomseglingen med James Cooks artyg Resolution. Per Wästberg levandegör också det Sydafrika (då Kapprovinsen) som Sparrman kom till 1772, där han blev vittne till de europeiska kolonialisternas grymheter vilket gjorde honom till en tidig motståndare mot slaveriet. Per Wästberg har fascinerats av Anders Sparrman i ett par decennier - alltsedan han av en Afrikaresenär ärvde den kista som Anders Sparrman förde med sig på sina färder runtom i världen. Resultatet har blivit en mästerlig biografisk roman om den yngste och kanske mest gåtfulle av Linnés apostlar. "Jag har plockat skärvor och brottstycken och fogat ihop med olika sorts klister. Ur töcknet har ansikten trätt fram, inget av dem fullständigt, inget helt synligt: en upplysningstidens människa på gränsen till den känslosammare romantiken, en gestalt som jag identifierat mig med som med ingen annan." Omslagsformgivare: Elsa Wohlfahrt Larsson

Anders Sparrmans resa

dikter

Förtöjningar

På svarta listan (1961) börjar med ett jordskalv i Johannesburg, och över dess slut blåser Goda Hoppsuddens vindar. Denna nyskrivna skildring av Sydafrika liknar ingen annan. Den är spännande, gripande och fylld av medkänsla. Per Wästbergs talan för de undertryckta har uppmärksammats långt utanför vårt land. Han gav sig ut på en upptäcktsfärd bland människor som lever farligt. De kom från alla delar av samhället, de vistades i rasförtryckets skugga, och deras öden speglade vart och ett sitt eget lands dilemma. Den äventyrliga riskfyllda vardagen, den skenbara idyllen, den dolda terrorn står här i centrum. På svarta listan slog en bro till det hemlighetsfulla och upprörande som skedde i apartheids Sydafrika. Men främst berättar den om människor som levde ungefär som vi, fast allt var så annorlunda. Den som sade sanningen om Sydafrika hamnade alltid på svarta listan. Med etsande skärpa skildras förtryckarna och deras offer, de styrande och de modiga som gör motstånd. Per Wästberg vistades i en vanlig afrikansk familj, följde barnen till deras hemliga skolor, deltog i nattliga expeditioner över förbjudna områden, utforskade de fruktade rasdomstolarnas arbete. I ögonblicksbilder man inte glömmer beskriver han sina upplevelser och möten med en indisk biografägare, en grekisk handelsman, en engelsk miljonär, boerungdomar som blivit rebeller ... Han för oss från en farmares lilla kungadöme på Transvaals högslätt till villorna och de gröna vingårdarna kring Kapstaden.

På svarta listan

Per Wästbergs dagböcker 1946-50 börjar när han är tolv år gammal. Han leker Tjuv och polis, går i sjöscouterna, noterar dagshändelser - och läser. Sandbergs bokhandel, Rönnells antikvariat och Kungliga biblioteket är några av vattenhålen i hans tillvaro. Han gör trevande försök att vara vuxen, men flyr tillbaka till kamraterna och litteraturen. Några år senare är det den debuterande författaren läsaren får möta, på väg mot vuxenvärlden och det litterära etablissemanget. Ung mans dagbok innehåller dagbokens alla starka upplevelser men är också en skildring av 40-talets Stockholm, av de stora författarna och de som ska bli det - ivriga, snabba anteckningar för minnet. "Dagboken är en skräplåda och just därför uppriktigare, mer oförbehållsam än annat jag skriver", säger han själv. Per Wästberg debuterade som femtonåring med Pojke med såpbubblor. Sedan dess har han varit oavbrutet verksam som författare och kulturskribent, 1997 valdes han in som ledamot i Svenska Akdemien.

Från tolv till sexton år : 1946-1950

Ung mans dagbok

Den börjar med ett stipendium och slutar med en utvisning - resan till Afrika som den unge Per Wästberg så länge drömt om. Vägarna till Afrika är andra delen av Per Wästbergs memoarer. Här berättar han om en händelserik period i sitt liv -från tjugo till trettiotvå. Efter det första mötet med New York 1953 reser han till Harvard, där några av samtidens betydande intellektuella blir hans lärare. Men den riktigt livsbestämmande vändpunkten kommer däremot på en annan kontinent. 1959 reser Per Wästberg för första gången till Rhodesia, Sydafrika och Moçambique. Han möter rasförtryck och frihetskämpar, färdas genom ett ännu kolonialt Afrika och blir så drabbad av sina upplevelser att ett djupt och livslångt engagemang väcks, mot rasism och apartheid, för frihet och demokrati. Per Wästberg skildrar också livet i det sena femtiotalets Stockholm, en tid av spännande möten, både med de äldre, som Bo Bergman och Tor Bonnier, med Erik Lindegren, Sara Lidman och de jämnåriga författarna och berättar om sorgen efter pappan som plötsligt avled vid knappt femtio. Här finns bilder från det gamla Klara och från Östermalm och - inte minst - den känsloladdade skildringen av mötet med en ny kärlek. Per Wästberg (född 1933), författare, Afrikakännare, kulturskribent, ledamot av Svenska Akademien och ordförande i Nobelkommittén för litteratur, har sedan debuten 1949 utkommit med ett femtiotal böcker: romaner, noveller, lyrik, böcker om politik och kultur, dagböcker och porträtt. Den första delen av hans memoarer, De hemliga rummen, utkom hösten 2006. Omslagsformgivare: Elsa Wohlfahrt Larsson

Per Wästberg

About

Books

Join the club