Brian Cowan

Helle Vogt

Beat Kümin

Sari Nauman

An interdisciplinary exploration of the emerging notion of the 'private' in relation to the public in 18th-century Scandinavia.

Private/Public in 18th-Century Scandinavia

Christina Reimann

Wojtek Jezierski

Leif Runefelt

Reflecting debate around hospitality and the Baltic Sea region, this open access book taps into wider discussions about reception, securitization and xenophobic attitudes towards migrants and strangers. Focusing on coastal and urban areas, the collection presents an overview of the responses of host communities to guests and strangers in the countries surrounding the Baltic Sea, from the early eleventh century to the twentieth. The chapters investigate why and how diverse categories of strangers including migrants, war refugees, prisoners of war, merchants, missionaries and vagrants, were portrayed as threats to local populations or as objects of their charity, shedding light on the current predicament facing many European countries. Emphasizing the Baltic Sea region as a uniquely multi-layered space of intercultural encounter and conflict, this book demonstrates the significance of Northeastern Europe to migration history.

Receiving Strangers in Northeastern Europe

Baltic Hospitality from the Middle Ages to the Twentieth Century

Utväxlandet av eder mellan regent och under­såtar är en central politisk institution i histo­rien, såväl i Sverige som i andra länder. Eden har ofta antagits utgöra ett kontrakt i vilket regenten utlovade beskydd i utbyte mot lydnad och skatteintäkter, men i Ordens kraft ifråga­sätter historikern Sari Nauman en sådan uppfattning. Istället argu­men­terar hon för att eden syftade till att skapa tillit mellan parterna i en politisk relation. Den tillit som skapades kunde dock ifrågasättas, och element av ovisshet kvarstod ständigt. Genom att analysera hur eder användes och hur ovissheten hanterades vid kröningar, krig, uppror och riksdagar undersöker Nauman varför och hur edsanvändningen förändrades 1520–1718. Resultaten pekar på att etablerandet av en skriftlig kultur förändrade för­utsätt­ningarna för den politiska relationen i grunden. Eder svors muntligt och var beroende av ett personligt möte för att åstadkomma tillit. Ett skriftligt dokument möjliggjorde däremot en ökad kontroll över undersåtar på avstånd, och erbjöd en längre tidshorisont för den politiska relationen. Allteftersom kontrollfunktionerna utvecklades minskade användandet av muntliga eder – kontroll konkurrerade ut tillit.

Politiska eder i Sverige 1520–1718

Ordens kraft

Sari Nauman

About

Books

Join the club